Korpnäbbsutskott. Hakformat, framåtriktat utskott lateralt om incisura scapulae. Fäste för Pectoralis Minor, ursprung för Caput Breve; Biceps Brachii och för Coracobrachialis.
mvh/ Marcus Stigwan
Korpnäbbsutskott. Hakformat, framåtriktat utskott lateralt om incisura scapulae. Fäste för Pectoralis Minor, ursprung för Caput Breve; Biceps Brachii och för Coracobrachialis.
mvh/ Marcus Stigwan
Strålbensnerv som kommer från fasciculus posterior (mestadels med fibrer från C2-TH1). Förlöper i sulcus nervi radialis, omkring överarmens dorsalsida, därefter lateralt mellan brachialis, och brachioradialis, och mellan extensor carpi radialis. Vid armbågen delar den upp sig i ramus profundus och ramus superficialis.
mvh/ Marcus Stigwan
Skulderbladets nedre mediala vinkelformade del.
Ursprung för Teres Major och Ibland även fästpunkt för Latissimus Dorsi.
mvh/ Marcus Stigwan
U: Costae 3-5
F: proc.coracoideus
FU: Vrider och sänker respektive höjer revbenen och skulderbladet
– Inåtrotation av scapulae
– Depression av scapulae
– Abduktion av scapulae
Belägen djupt om Pectoralis Major. Är även en accessorisk andningsmuskel
Innerveras av n.pectoralis medialis et lateralis
Arbetar tillsammans med Serratus Anterior och Pectoralis Major vid abduktion tex när man skjuter något framför sig.
Vid löpning kan andningen påverkas genom att man växelvis utför armrörelser framåt/uppåt/inåt. Ovanstående tre muskler kommer då att ha en eleverande effekt på bröstkorgen.
Träning av muskeln kan göras med bänkpress samt armhävningar.
mvh/ Marcus Stigwan
U: tubercula posteriora vertebrae cervicales C1-C4
F: angulus superior scapulae
FU: – lyfter skulderbladet och vrider angulus inferior scapulae medialt
– Inåtrotation av scapulae
– Adduktion av scapulae
– Lateralflexion av cervikalryggen
– Ipsilateral rotation av cervikalryggen
I: n.dorsalis scapulae
mvh/ Marcus Stigwan
Rotatorkuffen är en samling av fyra stycken muskler som alla har sina ursprung på Scapulae. Deras uppgifter är att utföra utåtrotation, inåtrotation, stabilisera axeln, men även abduktion samt adduktion. I denna sektion väljer jag att ta med Subscapularis på grund av att denna har stora likheter med de övriga musklerna då den också har sitt ursprung på Scapulae.
Supraspinatus
Suprapsinatus belägger hela ytan av Fossa Supraspinata som är dess ursprung. Den har även ursprung i Fascia supraspinata. Muskelfibrerna förlöper vidare till art.humeri och går över till en sena som fäster på toppen av Tuberculum Majus samt skulderbladets ledkapsel.
U: Fossa Supraspinata
– Fascia Supraspinata
F: Tuberculum Majus (på toppen)
– Skulderbladets ledkapsel
FU: Abduktion (de 30 första graderna)
– Spänner ledkapseln
– Mycket begränsat rotationsomfång
Supraspinauts sedd posteriort på Scapulae
Infraspinatus
Infraspinatus är en tjock trekantig muskel, som upptar den högsta delen av Fossa Infraspinatus. den har sitt ursprung från köttiga fibrer från dess mediala två tredjedelar, och genom tendinösa fibrer från åsarna på dess yta; Den har även ursprung från Fascia Infraspinata som täcker muskeln och skiljer den från Teres Major och Minor. Fibrerna konvergerar till en sena som glider över den laterala gränsen av ryggraden i skulderbladet, och passerar över den bakre delen av ledkapseln. Muskelns fäste är i mitten på Tuberculum Majus. Muskelns sena kan i vissa fall vara separerad från ledkapseln i art.humeri på grund av en bursa.
U: Fossa Infraspinata
– Fascia Infraspinata
F: Tuberculum Majus (centralt)
FU: Utåtrotation i art.humeri
– Stabiliserar ledkapseln
Infraspinatus sedd posteriort på Scapulae
Teres Minor
Teres Minor är en smal och långsträckt muskel som har sitt ursprung från den dorsala, superiora ytan på scapulae; Margo Lateralis Scapulae. Dess fibrer går superiort och lateralt och är senare befäst på den lägsta punkten på Tuberculum Majus. Senan passerar över, och förenas med, den bakre delen av kapseln av axelleden
U: Margo Lateralis Scapulae (MLS)
F: Tuberculum Majus (TM)
FU: Utåtrotation
Teres Minor sedd posteriort på Scapulae
Teres Major
Teres Major är en tjock men något tillplattad muskler, som urspringer från det ovala området på den dorsala, inferiora delen av scapulae; Angulus Inferior Scapulae. Fibrerna förlöper superiort och lateralt och slutar sedan i en platt sena. Denna är omkring 5 cm lång och har sitt fäste på Crista Tuberculum Minoris. Senans fäste ligger strax bakom Latissimus Dorsis fästpunkt, samt är separerad av en bursa.
U: Angulus Inferior Scapulae (AIS)
F: Crista Tuberculum Minoris (CTM)
FU: Inåtrotation
– Adduktion
– Vrider armen inåt (tillsammans med Inåtrotation och adduktion)
Teres Major sedd posteriort på Scapulae
Mvh/ Marcus Stigwan
Scapulae-Skulderbladet
Skulderbladet bildar den bakre delen av skuldergördeln. Det är ett platt, triangulärt ben, med två ytor, tre gränser, och tre vinklar.
Nyckelstrukturer för Scapulae
1. Fossa Infraspinata (FI)
Fördjupning nedanför Spina Scapulae, fram till Angulus Inferior Scapulae. Agerar även som ursprung för Infraspinatus.
2. Fossa Supraspinata (FS)
Fördjupning ovanför Spina Scapulae, fram till Angulus Superior Scapulae. Agerar även som ursprung för Supraspinatus.
3. Margo Medialis Scapulae (MMS)
Skulderbladets mediala kant mot ryggraden.
4. Margo Lateralis Scapulae (MLS)
Skulderbladets laterala kant mot Humerus. Agerar även som ursprung för Teres Minor.
5. Angulus Inferior Scapulae (AIS)
Skulderbladets undre vinkelformade del. Agerar även som ursprung för Teres Major.
6. Angulus Superior Scapulae (ASS)
Skulderbladets övre mediala vinkelformade del.
7. Angulus Lateralis Scapulae (ALS)
Skulderbladets laterala vinkel, del av ledpannan i skulderleden.
8. Acromion
Skulderhöjden. Yttersta änden av Spina Scapulae, fri del som skjuter ut över ledhuvudet i skulderleden.
9. Margo Superior Scapulae (MSS)
Skulderbladets övre kant.
Dext. Scapulae sedd posteriort
Mvh/ Marcus Stigwan