Leder och Fogar

Leder

En led består utav ett ledhuvud och en ledpanna, mellan dem en ledspringa som i sin tur är omsluten
av en ledkapsel.Ledkapseln har på sin insida ett synovialmembran som producerar ledvätska.

Detta membrans uppgifter är att smörja ledytorna för att minska friktionen samt att försörja ledbrosket
med näring då brosk saknar egna blodkärl.

Leder kan även innehålla ledläppar, diskar eller menisker. Funktionen för samtliga är att förbättra
passformen mellan ledytorna. Knäleden innehåller två menisker, käkleden en disk och i axelleden
finns en ledläpp.

Lederna i kroppen stabiliseras av ligament men även i viss mån av muskler. Ligamenten förhindrar
också att onormala rörelser i leden sker. Bursor är en annan konstruktion som även denna
producerar synovialvätska. Burskan kan liknas vid en kudde som är placerad mellan sena och ben
eller mellan två senor. Syftet med bursor är att de ska vara stötdämpande och friktionsminskande.

Olika Ledtyper

Gångjärnsled, 1-axlad

Finns i övre språngbensleden, armbågsleden, finger och tålederna samt knäleden.Böjning (flexion) och sträckning (extension).

Vridled, 1-axlad

I underarmen och de nedre nacklederna. Inåtrotation (pronation) utåtrotation (supination)

Äggled, 2-axlad

Handleden och övre nackleden. Böjning, sträckning samt inåtförning (adduktion) och utåtförning (abduktion). Äggled kan även kallas för “Elipsoid led”.

Sadelled, 2-axlad

Mellan tummens och mellanhandsben och handloven. Böjning, sträckning samt inåtförning (adduktion) och utåtförning (abduktion).

Kulled, 3-axlad

Axelleden och höftleden. Sträckning, böjning, inåtrotation, utåtrotation samt inåtförning och utåtförning

Planled

Mellan kotornas ledutskott (endast små rörelser)

Stramled

Betecknar leder med mycket litet rörelseomfång tex korsbensleden (art.sacro-iliaca)
Stramleder betecknas som 3-axlade. Trots att rörelserna är små så är dom ändå mångsidiga.

Vissa klassar planleder och stramleder som samma led. Skillnaden är dock att planleder har endast med ryggen att göra och stramleder kan sitta på andra ställen tex så är nyckelbenet som ledar mot bröstbenet en stramled.

Fogar

Fogar skiljer sig markant från leder. De saknar ledspringa, ledkapsel och synovia. Fogen är i stort sett orörlig. Det finns två typer av fogar, bindväsfogar och broskfogar.

Bindvävsfogar

Syndesmoser, är förbindelser skapta utav ligament eller membran och förekommer tex mellan
underarmens eller underbenets två ben.

Suturer, är en bindvävssammanfogning mellan skallben.

Broskfogar

Symfyser, dessa består av trådbrosk och finns tex i mellankotsskivorna, i blygdbensfogen.

MVH/ Marcus Stigwan

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s